::Välkommen till Pia & Oscar::

Japp, det är vi. Elias har fått vattkoppor och det är nog bara en tidsfråga innan Malte insjuknar. Egentligen är det ju lika bra, de ska ju ändå få det någon gång och nu slipper vi ju i alla fall vabba och de är inte så gamla att de missar skolan eller riskerar att bli jättejättesjuka. Men om man hade fått önska, vilket man sällan får göra när det gäller sjukdomar, så hade jag gärna sett att vattkopporna hade väntat ett tag till. Dels för att det hade varit skönt att avsluta sin föräldraledighet med ”flaggan i topp” och inte helt utpumpad. (Vilket hade betytt att Oscar hade fått inleda sin föräldraledighet med sjukdomar, men det tycker jag inte gör så mycket.)Samt att det hade varit trevligt att slippa samtalen till alla kalasgäster som var här och firade Malte i lördags med orden: ”Hej, kul att ni var här i lördags, synd att ni fick vattkoppesmitta med er hem. Om ungefär 10-14 dagar vet ni. Hej då”. Men alla gäster tog det väldigt bra och var, i alla fall mot mig, förstående. Sen kanske de svor en ramsa efter att vi lagt på, men det vet ju inte jag…

Elias har nu ungefär ca 50 prickar och koppor, några har börjat spricka, men de allra flesta verkar vara på gång att växa sig stora och vätskefyllda. Han hade svårt att sova i natt, det verkar liksom krypa i kroppen på honom, vilket inte är konstigt alls. I morse, efter den stora baddningen med alsolsprit, så ville han helst inte ha några kläder på sig, men tillslut gick han med på att sätta på sig lite luftigare plagg. Och lite kli-igt verkar det vara. Stackarn.Jag hoppas, hoppas att det värsta hinner gå över, innan Malte drabbas. Sen tror jag att jag åker på semester.Eller spa. Själv.

Adjöss.

I går fyllde vår finaste lille palt 1 år.Det är svårt att greppa att han faktiskt är ett år, min lille bebis!Dagen firade Malte med att för första gången ta några riktiga kryp”steg” på knäna, men när jag skulle försöka filma det så blev han lite blyg, så det blev varken bilder eller filmklipp. Han har också lärt sig att sätta sig upp från sitt ålandes, ställa sig upp med hjälp av t.ex möbler samt att det i vissa fall går fortare att ta sig fram skuttandes på rumpan. Stora steg för honom och oss! Malte har också ätit en hel måltid alldeles själv med sked och det gick jättebra (lite kladdigt såklart), så jag tror att det är dags att släppa lite på tanken om att han är min ”lille bebis”, för han börjar ju bli riktigt stor!

Efter oändligt många veckor av förkylning, hosta och halsont (jag hade ont i halsen i fyra veckor!) så hann vi vara friska i en vecka (nästan) innan nästa virus fick tag i oss.Dessvärre/bättre är det ”bara” Malte som drabbats, men lite typiskt nu inför hans kalas på lördag.Men, men, lite snor har väl ingen dött av…
Elias har varit hemma torsdag och fredag därför att de på förskolan har tyckt att han ”inte varit sig själv” och det är tydligen ett tecken på att man håller på att bli sjuk i förskolevärlden, så då fick han såklart vara hemma, men han är hur frisk som helst. (Och också för att vi skulle fått lite släktbesök i går på Maltes födelsedag). Den enda skillnaden på honom är att han är inne i en trotsperiod samt att han blivit mycket mer medveten om att vi behandlar honom och Malte ”annorlunda” och att han inte alltid kan stå i centrum.Det är inte alltid lätt att vara storebror! Men man kan ju tänka att detta borde märkas på förskolan också, t.ex. i form av att han ibland är lite ”låg” eller ”trulig”, även ett glatt och pratigt barn (som Elias är) måste ju också få vara på andra sätt, utan att man tror att något skulle vara fel. Tycker iaf jag.

Min föräldraledighet börjar gå mot sitt slut, både skönt och jobbigt.Men det känns verkligen som att det är dags för Oscar att vara hemma med Malte och i viss mån blir det ju rätt mycket tid med Elias också, eftersom det snart är sommar. Om vi hade fått göra om detta år, med andra förutsättningar, så hade vi nog delat mer lika på föräldraledigheten, men det är lätt att vara efterklok. Och jag behövde vara hemma såhär länge, för att ta igen tiden i början på Maltes liv, som mest bara är ett virrvarr av känslor.

Till något helt annat så fixade min svärmor billiga superbra platser till Spamalot samt satt barnvakt till killarna, så det var vi på häromveckan. Vi skrattade hur mycket som helst, så det var verkligen en härlig kväll.

Nedhepp, nu måste jag fixa mellis till killarna.

Soliga dagar har det varit och det är härligt! Vi försöker vara ute så mycket vi kan och idag gick vi inte in förrän vid 16.30.Förhoppningsvis kan all utevistelse också hjälpa till så att vi blir av med alla förbaskade förkylningar som frodas.

Förra veckan tog vi en långweekend och vi var hos min lillebror med familj på västkusten, vi fick äntligen träffa lillrödtotten Noah som var så söt, så söt.Elias och Alvin betedde sig lite som bröder, de var ömsom bästisar och ömsom lite osams, men de hade verkligen toppen ihop. Mellan all lek och god mat hann vi också med ett besök på Sjöfartsmuseèt och ett otroligt uppskattat besök på Fyren där Elias lekte loss på barnboksavdelningen medan vi andra fikade och lyssnade på kulturskolans elever.
Det var verkligen toppendagar med både barn och vuxna som sov hela nätterna och var vid gott humör nästan hela dagarna. Men på söndagen var vi nog alla ganska trötta, så då åkte vi hem.

Jag har börjat ha Elias hemma på måndagarna vilket verkligen har varit ett bra beslut. Vi umgås ofta med Cecilia och hennes Ingrid och efter lunch går vi nästan alltid till Farstastrandkyrkans öppna förskola för lek och sång. Elias älskar verkligen det, för där finns ju massor av roliga leksaker och dessutom får han gott fika.

Som små/tvåbarns-förälder är det, tror jag, lätt att hamna i en vardag där man som vuxen glömmer bort att man också har vuxna behov. Vi har hamnat i en sådan vardag där de flesta samtalen handlar om vad vi ska äta till middag, vad pojkarna behöver för vårkläder, vad vi ska hitta på i helgen eller om vi ska köpa hus. Inte så ofta handlar samtalen om vad vi går och funderar på om dagarna, våra drömmar eller vad vi ska hitta på som par, bara som par. Så därför har vi, med hjälp av fantastiska vänner tillika Maltes gudföräldrar, bestämt oss för att investera i oss som par och bo på hotell en natt. Det känns nästan lite overkligt, men väldigt välbehövligt. Tänk att få äta långfrukost, utan bajsblöjsbyten eller utan ljudet av barnTV i bakgrunden. Vi älskar våra barn, men vi älskar också varandra och just nu behöver vi vara bara vi för några timmar.

I dag har två av mina föräldralediga arbetskamrater varit här med sina barn. Det var roligt och mysigt att få träffas men huvva vad jag fick städa igår.:)

Over and out

Insåg att det förra inlägget kanske inte var det muntraste inlägget jag gjort, så här kommer ett lite muntrare.

Alltså, först, låt mig bara kort beskriva hur vår höst och vinter sett ut; sjukdomar. Japp, det har väl inte undgått någon att vi haft en tuff höst/vinter med virus som avlöst varandra. Därför tog vi det säkra före det osäkra och valde att ha Elias hemma i två veckor innan det var dags för oss att åka till Teneriffa. Det hade ju varit fasligt trist att vi skulle behöva ställa in resan pga ett nesligt förskolevirus…då det gick både influensa, hosta, ögoninfektion samt vinterkräksjuka. Men, Elias blev ju sjuk i alla fall och smittade Malte. Som tur var blev de friska i god tid innan resan, phuuui!
Veckan på Teneriffa, tillsammans med min storebror och hans familj, min mamma och min svärmor, var toppen och verkligen semester! Trist att jag blev magsjuk, men hellre jag än barnen. De väntade tills vi kom hem och det är vi tacksamma för. Så väl hemma blev de alltså sjuka igen, MEN nu är de äntligen friska!

Elias tyckte att det var väldigt orättvist att han skulle behöva bli lämnad på förskolan, när han varit hemma i över en månad, men ett tag efter lämningen i går, som var tårfylld och inte alls kul, så hade han haft det toppen och lämningen idag gick jättebra. Han är ju en så stor kille nu, med massa tankar, funderingar och åsikter. Det verkar också vara lite lugnare på trotsfronten, vilket bara är att njuta av. Han älskar fortfarande hästar mest i hela världen, men han är också väldigt förtjust i Toy Story numera.

Malte blir snart 11 månader och om tre månader ska jag börja jobba.Så klart blandade känslor,men det ska bli så roligt att hitta tillbaka till min jobbidentitet och det kommer att bli toppen för Malte och Oscar att få massa tid tillsammans.
Malte är lite sen i utvecklingen rent fysiskt, han kryper inte men har precis börjat ställa sig i knäposition, så kanske, kanske…Vissa dagar är jag lite orolig, men oftast så är jag rätt cool med det där.Jag vet ju att han kommer att både krypa och gå i sinom tid och antagligen fortare än jag anar det.
Malte har nu fyra tänder uppe och två nere och han använder gärna tänderna, dessvärre på sin storebror och det är inte kul alls!Men Elias är superduktig och gör inget tillbaka, förutom att gråta såklart och tala om för Malte med arg röst att man faktiskt inte får bitas.

Framför oss har vi som vanligt lite mamma-barn träffar/fikan/promenader, öppna förskolan och en väldigt efterlängtad resa till Göteborg och nyaste släkttillskottet Noah, som är min lillebrors andre son.

Over and out.

Vi har varit utomlands. Det var en härlig vecka med glada barn, trots lite magproblem som sov hela nätterna och njöt av att gå i shorts och t-shirt.
Jag blev matförgiftad och var utslagen 24 timmar, men sen blev det bra igen.

Sen kom vi hem och då blev båda killarna magsjuka med kräks och fyllda blöjor. Elias har haft det jobbigt. Sen gick det över och då blev Elias sjuk med hosta och förkylning. Och där är vi nu.

Malte tog elefantsteg tillbaka i sin utveckling och gick från att vara nöjd och harmonisk och sova hela nätterna till att bli gnällig, separationsledsen och vara vaken större delen av nätterna. Där är vi nu.

over and out.

Häromdagen kände jag mig lite sådär vinterdeppig.Trött på alla snoriga barnnäsor, sömnlösa nätter, hosta, snömodd och kyla. Så för att pigga upp mig själv bestämde jag mig för att öppna några av de stora vita kuvert som är fyllda med hälsningar från våra gäster som var med och delade vår glädje den 12 juli 2008.Kuverten skulle öppnas vid lite olika tillfällen, bomullsbröllop, hampadagen och så vidare. Men jag bestämde mig alltså för att öppna några, själv.Fast Oscar var hemma, så han läste några också. Och jag blev så rörd och så glad och så stolt över alla fina hälsningar från fina vänner och släktingar. Helt klart värt att öppnas i förväg och gotta sig i!

Tack alla fina! Trots att vi hörs och ses alltför sällan så är jag så glad att ha just er i mitt och min familjs liv.Och det gäller även er nya vänner som inte var på bröllopet:)

Idiotiskt att skriva att vi är friska! Elias kräktes under natten, såklart!!Men han har inte kräkts något mer, så nu hoppas vi att vi klarar oss. Däremot har han haft ont i magen och varit väldigt hängig, så det har blivit en hel del TV- tittande.
Malte är ganska mammig just nu, vilket innebär en hel del bärande på höften för min del, vilket har resulterat i onda axlar och trött rygg, som idag fick sin kulmen och ett rejält migränanfall lagom till det att Oscar kom hem. Tur att han kom hem tidigare idag!Timmarna mellan 15-18 är helt borta i mitt liv, lite läskigt att anfallen verkar komma så mycket snabbare nuförtiden och slå ut mig totalt!

En ny grej som jag upptäckt är konkursauktioner på nätet. Jag fick upp ögonen för det genom att konceptbutiken Babyrevolution dessvärre gick i konkurs och skickade sms till sina kunder om att man kunde köpa deras varor på auktion. Så jag surfade in på sidan, men la inga bud, eftersom det inte fanns något jag ville ha. Däremot fanns det ju flera auktioner, så det slutade med att jag budade och vann ett par sprillans nya spinningskor som kostat 950 kronor, för 50 kronor!! Fast sen tillkommer moms och en sk. klubbavgift, så det hamnade väl på ca 200 kronor. Men vilket kap va!? Otroligt nöjd blev jag, då mina gamla spinningskor är för små, eftersom mina fötter växte under graviditeten.
Nu ligger det återigen ute saker från Babyrevolution och denna gång ska jag lägga bud på några motivmattor som är så otroligt fina.
Nyfiken?Kolla www.pn-trading.se. Klicka på ”alla auktioner” och välj sedan fliken som heter Baberev 2.

Nu ska jag frossa i lösgodis, för det är jag värd.

Jo,nog verkar det vara så att killarna är friska, efter evighetslånga veckor av förkylningar, influensa, snoriga näsor, hosta och avsaknad av nattsömn. Hurra! I dag började jag känna att det kanske är en förkylning på gång i kroppen, så nu är det vila som gäller. Fast det blir ju inte så överdrivet mycket vila när man är föräldraledig…

Malte blir snart 10 månader och växer som han ska, speciellt på bredden I dag åt han makaroner och lättstekt kalkonkorv (strimlat) helt själv till middag och det gick åt vill jag lova! Känns kul att kunna börja med ” riktig” mat då han fått ganska mycket burkmat, eftersom jag varit lite väl lat denna gång.
Han har redan två tänder i nedre käken och nu är FYRA tänder på gång i övre käken, men lika glad är han för det, lite mer dreglig bara.

Elias tycker äntligen att det är roligt igen på förskolan och han älskar att vara ute, så vi är ute minst en timma efter att jag hämtat honom från förskolan, gäller att klä sig varmt…Trotsutbrotten kommer inte lika ofta, men däremot har han ofta mardrömmar, så nu får vi verkligen tänka på vad han ser på TV, höra oss prata om, eller vad vi leker. Det kan räcka med att vi leker att vi är i en båt och det finns krokodiler i vattnet (något han tycker är jättekul) så kan han drömma mardrömmar om krokodiler halva natten.

Snart, snart ska vi unna oss en veckas värme och sol.Längtar så att jag håller på att gå sönder.

Jag vill gå i ide och inte komma fram förrän våren är här och barnen är friska. Eller egentligen kan det fortfarande vara vinter, det spelar ingen roll, bara barnen blir friska. Nu har de influensan. Elias har varit jättedålig, hög feber, inte orkat röra sig, inte orkat äta och så vidare. Men han är nu på bättringsvägen, det är bara den där eländiga hostan som håller i sig. Nu är det Maltes tur. Samma visa där, hög feber, snor, hosta och gnäll hela dagarna och nästan hela nätterna.

Vi kämpar på. Vad annat kan vi göra.

Är vi något annat än sjuka? Jag vet inte. Har tappat räkningen på alla förkylningar som avlöser varandra. Ett barn har i genomsnitt 7-10 förkylningar per år, men det tycker jag låter lite! Känns som vi redan betat av fler än så denna höst och vinter.Men det är bara att bita ihop.

Tack och lov för snön. Det gör det lite ljusare och lättare. Jag kan knyta fast Elias pulka i Maltes vagn och på så sätt kan jag förflytta båda barnen utan att det blir alltför tungt, vagnen gör liksom själva jobbet.

Annars är det mesta som i förra inlägget, Elias är trotsbarnet från ett annat universum, eller så är han helt normal, en liten dramaqueen som sin mor. Och Malte är inne i sin 9 månaders utvecklingsfas, vilket innebär att han är mammig och sover dåligt på nätterna. Japp, så har vi det.

over and out.